Kalmar läns kustvattenkommitté

Fiskundersökning - Metoder Skriv ut E-postadress

Lervik lekplats

Fiskeriverkets Kustlaboratorium övervakar tillståndet
hos vattenmiljö och fiskbestånd i svenska kustvatten.
Ett viktigt instrument i detta arbete är provfisken med
nät och ryssjor enligt standardiserad metodik.
De metoder som tillämpas i Kalmar län är i första hand inriktade
mot att studera tillståndet hos lokala kustfiskbestånd som
föredrar förhållandevis höga vattentemperaturer, sk varmvattenarter.
De vanligaste arterna vid ostkusten är abborre, mört och björkna,
men antalet arter som fångas vid ett fiske kan uppgå till ett tjugotal.

Fångst

Fiskena genomförs under högsommaren enligt metodik som
beskrivs i "Metoder för övervakning av kustfiskbestånd",
Fiskeriverkets Kustrapport 1996:3 (Thoresson 1996).
De nätlänkar som används är sammansatta av fyra 27 m långa
och 1,8 m höga nät med maskstorlekarna 17, 22, 25 och 30 mm.
Maskstorleken avser avståndet mellan knutarna i näten och de
är anpassade för att fånga relativt små fiskar.
Fiskar som är kortare än ca 10-12 cm fångas endast
sporadiskt och fångstbarheten för stora fiskar är begränsad
pga att de inte lika lätt snärjer sig i de finmaskiga näten.

Fisklängd

Nätlänkarna fiskas på fasta stationer med en länk per station.
Ett antal stationer bildar en sk sektion, som normalt är det geografiska
område som tillämpas vid bearbetning och rapportering av resultat.
En sektion har oftast en utsträckning på någon eller några
få kilometer och antalet stationer inom varje sektion uppgår
inom kontrollprogrammet för Mönsterås Bruk till sex stycken.
Varje station fiskas vid sex tillfällen under en period av ca tre veckor.
Näten läggs på eftermiddagen och vittjas påföljande morgon.

De fiskar som fångas sorteras och bokförs för varje enskilt nät.
Varje fisk artbestäms och mäts till cm-klass.
Alla yttre synliga tecken på sjukdomar och skador registreras.
Den sammanlagda vikten av en art registreras för varje nät.
Vid varje fisketillfälle noteras vindens riktning och styrka,
lufttryck, vattenstånd och siktdjup samt
vattentemperaturen i ytan på en central punkt inom sektionen.
Vid varje station registreras vattnets temperatur
nära botten vid läggning och vittjning.

Alla data registreras i databas hos Fiskeriverkets Kustlaboratorium
och sammanställningar finns tillgängliga under datavärdskapet
för den nationella miljöövervakningen (www.fiskeriverket.se).

Ålder och tillväxt analyseras hos abborre.

Fysiologi och reproduktion hos tånglake

Tånglake

Fiskfysiologiska undersökningar utförs enligt Naturvårdsverkets
Allmänna Råd 94:2 (Naturvårdsverket 1994).
Undersökningarna utförs på tånglake i recipienten för Mönsterås
Bruk och integreras med undersökningar av artens reproduktion.
Att tånglake används som indikatorart för påverkan av utsläpp av bl.a.
skogsindustriutsläpp grundar sig på att den har ett stationärt levnadssätt och
att den föder levande ungar under vintern efter en längre tids "dräktighet".
Försök har visat att bl.a. utsläpp från skogsindustrier
kan påverka ynglens utveckling negativt.
Det stationära levnadssättet innebär att man kan förvänta sig att fiskarna
verkligen uppehållit sig under tillräckligt lång tid i den recipient man vill studera.

Reproduktion

Tånglakarna samlas in med ryssjor under senhösten och sumpas på
provtagningsplatsen under två till fyra dygn före provtagning.
Sumpningen är till för att undvika stressreaktioner av fångst och hantering.
Fiskarna tas ur sumpen och avlivas omedelbart före provtagning.
Fysiologiska prover tas på platsen för senare analys på laboratorium.
Yngel framprepareras för räkning, vägning och längdmätning samt
för registrering av missbildningar och förekomst av döda yngel.

Yngelkontroll